det heligt feminina

Det Heligt Feminina - Gudinnans visdom och intuition 

Skulle jag våga säga Ja till det feminina ledarskapet i mitt hjärta?

Hade jag tid för henne?

Det är med spänning jag skriver detta idag, att våga uttrycka det som är sant för mig. Jag har börjat skriva på en egen bok och det är så roligt samtidigt som det påverkar mig. Idag skriver jag om den underbara färgen olivgrön, dess essens som finns framtagen inom Aura-Soma. En färg som jag kände av starkt när jag var i Paris våren 2019. Samma år som Notre-Dame brann, jag minns det än idag hur jag kände, Yes, nu släpper något mycket gammalt, sen ville jag väl inte att det skulle brinna men känslan av att nu kommer något stort skifte inom en snar framtid att ske.

Även jag behövde släppa taget om gammalt som låg väl begravt under ytan. Rädslor av att våga bjuda in det feminina ledarskapet, alla de delar som hade varit förtryckta under årtusenden. Kunde man lita på det kvinnliga? Hade jag blivit bränd på bål för min kunskap och vågade jag plocka fram min inre kunskap igen, eller skulle jag bli jagad även i detta liv?

Första gången jag såg den olivgröna balansoljan så var min känsla Smutsig, mådde illa, usch, vilken färg. Jag fick svårt att se, hjärtklappning och svårt att andas. Den behöver jag jobba med, tänkte jag, Vad är det som jag inte vill se i mig själv? Vad är det jag inte tycker om? Flaskan var ju en spegel av mig själv.

Det var nyckeln in till något som jag aldrig hade kunna tro, det Heligt feminina, här var pusselbiten jag längtat efter!

Helt plötsligt kunde jag förstå varför jag ibland blev väldigt förvirrad, svårt att andas. Min andning kom aldrig ner förbi solarplexus, Jag kunde förstå varför jag känt ångest, haft svårt med min självkänsla inom andligheten, varför jag känt avundsjuka och bitterhet, allt blev så tydligt. 

Helt plötlsigt förstod jag saker som fanns i mitt arv, jag kunde förstå mina gamla liv som hängde ihop med det jag skriver om här ovan. Inte konstigt att jag varit rädd, jag bar ju inte bara mitt utan även mitt arv. Det fanns så mycket begravt, under ytan, så mycket som aldrig pratades om, men det fanns ju. Vem var det som man ville skydda? Eller vem var det som man ville skylla på? Vem var det som man ville lägga alla sina projiceringar på? Var kom all avundsjuka och bitterhet ifrån? Varför fanns det så mycket skitsnack?

När vi släpper taget om rädslor så kan den inre friden få komma upp till ytan. Vi finner gåvan, Något nytt kan födas fram då möjligheten till att släppa taget om något gammalt finns, allt blir mer tydligt och hoppet till den heliga anden finns. Att släppa taget och ha tillit till livsprocessen, allt blir som det ska, det är hoppet som visar vägen och inte förväntan på hur det skall bli.

När vi säger Ja till det feminina ledarskapet så öppnar vi dörren till något stort, vi slutar förneka det Heligt feminina. Vi blir fria, vi släpper taget om rädslor som kan orsaka så mycket lidande, i stället för missunnsamhet, bitterhet, avundsjuka så gläds man med andra, Vi finner hopp och har tillit till livsprocessen!

2021 > 09

En verklig känsla av hopp och tillit infinner sig när vi omfamnar det feminina ledarskapet inom oss, Vi litar på vår egen intuitiva sida!

Det feminina ledarskapet från hjärtat, den intuitiva sidan, att lyssna till den, att lita på den, för den finns djupt inom oss alla, både kvinnor och män. Men den har tryckts undan, den har förminskats för den finns ju inte nedskriven och om den inte finns på papper, går det att bevisa den då och kan vi lita på den, den är ju bara intuitiv…….

Detta vackra tarokort kom till mig igår efter att jag vaknade och kände en viss ilska som kröp i hela min kropp, Vem bestämmer, var orden jag hörde och varifrån kom den rösten? Jag behövde sätta mig ner och vända blicken inåt i mig själv. Vad vad ville ilskan säga mig? Jag fick till mig att titta på detta tarokort och direkt känner och ser jag: Att besitta sin egen kraft, att vara fri i sin kvinnlighet!

Vågar jag vara fri i min kvinnlighet? 

Jag har fortfarande mycket kvar att lära mig i det feminina för det har skrämt mig otroligt mycket och egentligen vet jag inte varför men det som kom till mig var att det legat så mycket präglingar och gamla cellminnen från tidigare liv som påverkat mig.
Mycket har också handlat om okunskap, det jag aldrig lärde mig från mina förmödrar saker som de aldrig pratade om, men nu kan jag skapa förändring och lära mig, det är aldrig försent, jag ger aldrig upp utan fortsätter min väg fram för det som jag tror på och nu vill jag utforska det kvinnliga ännu mer.

Så något jag har börjat med är att hukbada, vilket jag aldrig hört talas om tills för drygt ett halvår sedan.  Wow, det är magiskt, det händer SÅ mycket inom mig och det är mycket som behöver landa i mig för jag vet knappt vad som sker. Men samtidigt känns det magiskt och det väcker upp mycket känslor av skuld och skam, hur synen på kvinnan är……. Kanske inte så konstigt att allt detta sker just nu och att kortet som kom till mig kom just nu.

Att ångbada sitt underliv som hukbad handlar om innebär ju kanske att det väcker upp cellminnen i min livmoder, vilket är helt fantastiskt så att jag kan läka gamla sår och präglingar. Så jag känner att allting sker som det är meningen att det skall göra, och jag har tillit till livsprocessen.

Men tillbaka till min ilska som poppade upp och ville få uppmärksamhet. Det handlade om hur kvinnan har förminskats, tryckts ner.  Jag fick till mig att omfamna och ge kärlek, istället för att föda ett beteende som handlade om rädsla. Ett beteende som i generationer skapat oro, ångest, vilket i sin tur lett till destruktiva beteenden som att trycka ner dessa känslor i olika flyktbeteenden.

Den olivgröna färgen är en balansolja inom Aura-Soma och den handlar om det feminina ledarskapet, flaskan är kopplad till tarokortet jag fick till mig.

Första gången jag såg den flaskan mådde jag illa och för mig blev det ett tecken på att vad är det som jag inte vill se eller kännas vid i mig själv. När jag använde flaskan så fanns det många blockeringar både fysiskt, mentalt, känslomässigt och andligt. Det är fantastiskt att jobba med dessa produkter som hjälpte mig att lyfta upp det som låg i det undermedvetna så att jag blev medveten och hade möjligt att skapa förändring. Idag när jag ser den olivgröna färgen är känslan inom mig helt annorlunda, den är gudomlig och SÅ feminin!

Men jag hade ju som sagt var mycket rädslor i det feminina, minnen som legat lagrat i mina celler där jag blivit avrättad för min kunskap i tidigare liv.

Jag har också minnen av att hur den feminina visdomen skulle hållas gömd, för det var inte dax att dela med sig av den än och den fick inte komma i orätta händer för vad skulle hända då?

Den feminina intuitiva sidan, kunde man lita på henne, det var ju inget som fanns i några böcker och böcker är ju kunskap. Kunde man lita på en kvinna som bar det inom sig? Tänk om hon hittade på?

Så tänk vad rädslor kan göra med oss, vi slutar att lita på vår egen känsla och litar mer på någon annans, för världen utanför säger något annat, men vad säger känslan inom oss själva?

Och ju mer vi stöter bort något, ju mer energi får det att utvecklas. Så om vi stöter på vår feminina intuitiva sida på grund av rädslor, ju mer förminskar vi oss själva, och den feminina sidan av oss.

Hur gör du? Ser du, lyssnar och litar du på din feminina intuitiva sida?
 

Läs hela inlägget »